Jävla skitväder!
Vilket jävla skitävder det är idag, man var så glad över att det låg ett fint snötäcke ute igår och solen sken, och idag så regnar det bort!
Hann iaf vara ute och gå i det fina vädret igår! Var ute en sväng med syster och Jilla, var väldigt skönt!
Nu har min första ensamma vecka gått med Nellan, och allt har ändå flytit på bra, jag har så himla nervös i slutet av förra veckan, ville så gärna att Micke skulle ta ut pappaledighet i någon vecka, men han ansåg sig inte kunna det.. Nellie var jättekinkig hela förra helgen på nätterna, tror hon har haft ont i magen.
Har slutat med mjölk iaf och hon verkar ändå vara bättre, så ska ha uppehåll från mjölk fram till tisdag iaf, och sen får jag se om jag ska pröva dricka mjölk igen och se om hon blir gring igen.
Köpte Minifom i måndags också, men det har ju inte behövts.
Det är ändå svårt att få saker gjorda medans Nellie sover, hon vill helst ligga och sova på en om dagarna, lägger man undan henne så blir hon ledsen. Så idag har hon legat och sovit på min mage, hon somnar när man ska rapa henne!
Sen känner jag mig ganska glad just nu, fick förra lördagen höra att en kompis jag inte hört av på länge hade dött i en överdos, så har varit ledsen i veckan över det, för jag har inte vetat om det var sant eller inte, men nu idag så hörde han av sig till mig! Fy fan vilken lättnad det var!
Har diskuterat hårfärg med Jennan idag också, hon ville ha en "ärlig" åsikt om vilken hårfärg hon borde ha, och då hör hon av sig till mig, det känns smickrande när människor litar på att man ger ett uppriktigt svar. Iofs hade hon ju frågat alla andra också, men just när när börjar meningen med " Du som är ärlig", man blir glad över att höra att folk tycker att man har den egenskapen:) Något som jag har fått lära mig från min pappa är att många kan bli rädda för människor som är ärliga, så då är det kul att höra när människor uppskattar den istället för att dom tar avstånd från mig pga det.
Nåja, det är nog så att blondiner har roligare, både jag och Jennan trivs bäst som blondiner, och jag rådde henne att blondera tillbaka håret, jag hade också velat göra det, jag känner mig inte alls fin i brunt hår, även om alla andra tycker att jag passar bättre i mörkt.
Nej! Jag trivs bäst i mitt blonda hår med rött underhår! Men jag har ju även klippt av mitt långa hår, så vet inte om jag vågar färga tillbaka det, för då vet man väl inte hur kort håret tillslut är. Men jag har ju ändå väldigt bra hår kvalitet, det klarar ju av mycket. Får se vad som händer iaf.. Något vill jag iaf göra, känner mig så jävla ful just nu, tråkigt hår och fet som en kossa!
Nu måste jag gå, Nellie är kinkig och hennes pappa har inte mjölk i tuttarna.
Hejs!
Hann iaf vara ute och gå i det fina vädret igår! Var ute en sväng med syster och Jilla, var väldigt skönt!
Nu har min första ensamma vecka gått med Nellan, och allt har ändå flytit på bra, jag har så himla nervös i slutet av förra veckan, ville så gärna att Micke skulle ta ut pappaledighet i någon vecka, men han ansåg sig inte kunna det.. Nellie var jättekinkig hela förra helgen på nätterna, tror hon har haft ont i magen.
Har slutat med mjölk iaf och hon verkar ändå vara bättre, så ska ha uppehåll från mjölk fram till tisdag iaf, och sen får jag se om jag ska pröva dricka mjölk igen och se om hon blir gring igen.
Köpte Minifom i måndags också, men det har ju inte behövts.
Det är ändå svårt att få saker gjorda medans Nellie sover, hon vill helst ligga och sova på en om dagarna, lägger man undan henne så blir hon ledsen. Så idag har hon legat och sovit på min mage, hon somnar när man ska rapa henne!
Sen känner jag mig ganska glad just nu, fick förra lördagen höra att en kompis jag inte hört av på länge hade dött i en överdos, så har varit ledsen i veckan över det, för jag har inte vetat om det var sant eller inte, men nu idag så hörde han av sig till mig! Fy fan vilken lättnad det var!
Har diskuterat hårfärg med Jennan idag också, hon ville ha en "ärlig" åsikt om vilken hårfärg hon borde ha, och då hör hon av sig till mig, det känns smickrande när människor litar på att man ger ett uppriktigt svar. Iofs hade hon ju frågat alla andra också, men just när när börjar meningen med " Du som är ärlig", man blir glad över att höra att folk tycker att man har den egenskapen:) Något som jag har fått lära mig från min pappa är att många kan bli rädda för människor som är ärliga, så då är det kul att höra när människor uppskattar den istället för att dom tar avstånd från mig pga det.
Nåja, det är nog så att blondiner har roligare, både jag och Jennan trivs bäst som blondiner, och jag rådde henne att blondera tillbaka håret, jag hade också velat göra det, jag känner mig inte alls fin i brunt hår, även om alla andra tycker att jag passar bättre i mörkt.
Nej! Jag trivs bäst i mitt blonda hår med rött underhår! Men jag har ju även klippt av mitt långa hår, så vet inte om jag vågar färga tillbaka det, för då vet man väl inte hur kort håret tillslut är. Men jag har ju ändå väldigt bra hår kvalitet, det klarar ju av mycket. Får se vad som händer iaf.. Något vill jag iaf göra, känner mig så jävla ful just nu, tråkigt hår och fet som en kossa!
Nu måste jag gå, Nellie är kinkig och hennes pappa har inte mjölk i tuttarna.
Hejs!
barnvagnsskylt
Nellies barvagnsskylt har kommit igår! Supersött vart det på vagnen! Vet att det är många som verkligen hatar dom där skyltarna, haha kollar man på FB så finns det en egen klagotråd där människor skriver hur avskyvärda dom är och hur löjligt det är, men jag tycker att det är en kul grej! + att det är ju reflex på dom, så det är ju även en bra sak.
Och sen kan man faktiskt undra vad människor lever för liv när dom har energi och tid till att sitta och klaga så otroligt mycket över en liten skylt på en barnvagn?
Igår var vi även till Piteå, lillebror Joel fyllde ju år, fan vad snål jag och Micke känner oss nu, vi gav Joel ett lasersvärd typ, nån star wars sak, kostade runt 150 kr, sen ser man vad alla andra köpte, guitarr hero och en äckelpotta nr 2 (vet inte vad fan roboten hette egentligen, påminde om transformers Ironhide iaf), det är inte billiga saker och man märkte att våran present inte var lika rolig.
Fan.. skulle ha gett honom pengar istället som jag egentligen hade i tankarna, tror det till och med hade varit roligare för honom att få en påtankning på mobilen..
Idag så måste jag verkligen tvätta! Nellie har spytt ner spjälsängen igår, så har ingenstanns att lägga henne när vi är i vardagsrummet då förutom på soffan, tänk om hon spyr i den? Iofs, det har hon gjort. men då var det bara lite..
Har hon inte spytt ner något så är det istället nerbajsat, det är sså många olika maskiner så lika bra att boka tvättstugan!
Sen måste vi åka och handla lite mat idag, och Ramlösa, jag har slut Ramlösa! Känns ganska viktigt att ha det, men det är för att det är så viktigt att dricka när man ammar säger alla, och jag vill då känna mig mmindre onyttig och därför dricka Ramlösa istället för cola eller multivitaminjuice som innehåller en jävla massa socker!
Jag vet inte hur det egentligen ligger till med nyttigheten när det gäller Ramlösa?
Sen måste vi handla tvättservetter, jag gillar Euroshoppers 250 pack, dom är mjukare än Apotekets, och billigare!
Och idag ska jag tamefan se film, till varje pris, och jag vet vilken film jag ska se! Jag ska se filmen Candy, jag började mitt i den igår och såg kanske max 20 min, men jag fastnade ändå för den, jag gillar pundarfilmer! Det är så intressant hur dom vinklar filmer och hur budskapen försöker föras fram, på ont eller gott och med eller utan egentliga underlag om hur det egentligen är. Men den fick mig iaf att fatta intresse för den, men jag såg ju aldrig klart den eftersom den sändes på tv och vi vart tvungna att börja åka till Piteå då.
Nellan är så söt, och hennes navelstump håller på att lossna, jag hoppas att den lossnar helt idag, tycker det är så jobbig när den är där. Den är bara i vägen!
Och jag måste även gratulera Jenna som fick en flicka inatt! Carro hade skickat ett mess i morse och berättat åt mig! Alla får flickor nu:) För ett år sen fick alla pojkar:) , trenden har vänt!
Nu ska jag hänga med min "familj" i soffan!
Fan vad underbart att kunna säga så! MIN FAMILJ!
Och sen kan man faktiskt undra vad människor lever för liv när dom har energi och tid till att sitta och klaga så otroligt mycket över en liten skylt på en barnvagn?
Igår var vi även till Piteå, lillebror Joel fyllde ju år, fan vad snål jag och Micke känner oss nu, vi gav Joel ett lasersvärd typ, nån star wars sak, kostade runt 150 kr, sen ser man vad alla andra köpte, guitarr hero och en äckelpotta nr 2 (vet inte vad fan roboten hette egentligen, påminde om transformers Ironhide iaf), det är inte billiga saker och man märkte att våran present inte var lika rolig.
Fan.. skulle ha gett honom pengar istället som jag egentligen hade i tankarna, tror det till och med hade varit roligare för honom att få en påtankning på mobilen..
Idag så måste jag verkligen tvätta! Nellie har spytt ner spjälsängen igår, så har ingenstanns att lägga henne när vi är i vardagsrummet då förutom på soffan, tänk om hon spyr i den? Iofs, det har hon gjort. men då var det bara lite..
Har hon inte spytt ner något så är det istället nerbajsat, det är sså många olika maskiner så lika bra att boka tvättstugan!
Sen måste vi åka och handla lite mat idag, och Ramlösa, jag har slut Ramlösa! Känns ganska viktigt att ha det, men det är för att det är så viktigt att dricka när man ammar säger alla, och jag vill då känna mig mmindre onyttig och därför dricka Ramlösa istället för cola eller multivitaminjuice som innehåller en jävla massa socker!
Jag vet inte hur det egentligen ligger till med nyttigheten när det gäller Ramlösa?
Sen måste vi handla tvättservetter, jag gillar Euroshoppers 250 pack, dom är mjukare än Apotekets, och billigare!
Och idag ska jag tamefan se film, till varje pris, och jag vet vilken film jag ska se! Jag ska se filmen Candy, jag började mitt i den igår och såg kanske max 20 min, men jag fastnade ändå för den, jag gillar pundarfilmer! Det är så intressant hur dom vinklar filmer och hur budskapen försöker föras fram, på ont eller gott och med eller utan egentliga underlag om hur det egentligen är. Men den fick mig iaf att fatta intresse för den, men jag såg ju aldrig klart den eftersom den sändes på tv och vi vart tvungna att börja åka till Piteå då.
Nellan är så söt, och hennes navelstump håller på att lossna, jag hoppas att den lossnar helt idag, tycker det är så jobbig när den är där. Den är bara i vägen!
Och jag måste även gratulera Jenna som fick en flicka inatt! Carro hade skickat ett mess i morse och berättat åt mig! Alla får flickor nu:) För ett år sen fick alla pojkar:) , trenden har vänt!
Nu ska jag hänga med min "familj" i soffan!
Fan vad underbart att kunna säga så! MIN FAMILJ!
Skinnflådd
Jag är alldeles skinnflådd mellan benen, fy fan va hemskt det känns! Det är dom där jävla bindorna som skaver upp! Jag vet inte vad jag ska göra! Jag kör ju med Apolivas ultratunna bindor, och sen Aldays trosskydd som jag varierar mellan, trosskydden funkar bättre, men man måste ju då komma ihåg att byta den väldigt ofta för att det inte ska blöda igenom!
Jag vill springa runt naken! Men det går ju inte! Då är de ju blod överallt, jag önskar att det kunde sluta blöda någon gång!
Hade så gärna velat gå ut och promenera en sväng! Men det känns inte heller så roande att göra det när det gör ont mellan benen..
Är det någon som hade samma problem efter förlossningen med avslag och skavsår som har något tips? Eller någon som använder bindor när dom har mens som kan ge mig råd?
Annars då? Dagen känns ändå lite stressande, skulle behöva boka tvättstugan och tvätta sängkläderna, och sen vilja hinna promenera innan det blir mörkt, åka på babyproffsen och köpa plastad frotte till sängen och sen skulle Carola komma förbi idag.
Vi har massa besök hela tiden, börjar faktiskt bli lite smått less ändå nu. Men igår var det kul när Svanmo, Jennan och Alexandra kom förbi! För man har bara haft en massa besök från familjen, så det var dom första kompisarna och det kändes skönt att få sitta och prata så som vänner gör och sen fika och ha sig.
Nellie fick jättefina presenter från Jennan och Martin, och från Martins mamma:) Men det får inte Martin veta att jag vet om för han skäms så mycket över att hans mamma gett oss en present:)
Måste nog säga att favoritpresenten var tre rosa nappar som det stod Nellie på! Och Nellie gillade den presenten också, för vi kokade upp dom och så fick hon använda napp för första gången:) Det var inga problem alls:)
Sen badade vi Nellan igår också! Fy vad hon njuter av att bada! Men det är klart, har man legat i mammas mage i 42 veckor så är det ju "hemma" :) Men det är mindre kul när man ska upp och torka!
Och idag tar jag min sista dos från penicillinkurerna! Skönt att inte behöva tänka på att man ska ta mediciner tre gånger om dagen,
Innohep injektionerna fick jag sluta med i fredags, det var skönast! Tycker inte om att trycka in nålar i mig, blir så nervös!
Jag vill springa runt naken! Men det går ju inte! Då är de ju blod överallt, jag önskar att det kunde sluta blöda någon gång!
Hade så gärna velat gå ut och promenera en sväng! Men det känns inte heller så roande att göra det när det gör ont mellan benen..
Är det någon som hade samma problem efter förlossningen med avslag och skavsår som har något tips? Eller någon som använder bindor när dom har mens som kan ge mig råd?
Annars då? Dagen känns ändå lite stressande, skulle behöva boka tvättstugan och tvätta sängkläderna, och sen vilja hinna promenera innan det blir mörkt, åka på babyproffsen och köpa plastad frotte till sängen och sen skulle Carola komma förbi idag.
Vi har massa besök hela tiden, börjar faktiskt bli lite smått less ändå nu. Men igår var det kul när Svanmo, Jennan och Alexandra kom förbi! För man har bara haft en massa besök från familjen, så det var dom första kompisarna och det kändes skönt att få sitta och prata så som vänner gör och sen fika och ha sig.
Nellie fick jättefina presenter från Jennan och Martin, och från Martins mamma:) Men det får inte Martin veta att jag vet om för han skäms så mycket över att hans mamma gett oss en present:)
Måste nog säga att favoritpresenten var tre rosa nappar som det stod Nellie på! Och Nellie gillade den presenten också, för vi kokade upp dom och så fick hon använda napp för första gången:) Det var inga problem alls:)
Sen badade vi Nellan igår också! Fy vad hon njuter av att bada! Men det är klart, har man legat i mammas mage i 42 veckor så är det ju "hemma" :) Men det är mindre kul när man ska upp och torka!
Och idag tar jag min sista dos från penicillinkurerna! Skönt att inte behöva tänka på att man ska ta mediciner tre gånger om dagen,
Innohep injektionerna fick jag sluta med i fredags, det var skönast! Tycker inte om att trycka in nålar i mig, blir så nervös!
Det vart en flicka!
Den 26/10 kl. 21.24 kom lilla Nellie till världen! Endast två veckor efter beräknad BF.
Hon var 51 cm lång och vägde 4395 gram och hon är så vacker att det gör ont i en!
Hon har nu levt utanför magen i en vecka, och allting funkar förvånansvärt bra. Hon bajsar hela tiden och man hinner inte ta på en ny blöja förän hon bajsat igen så det är bajs i hela toaletten, hon äter med god aptit och sover jättebra på nätterna, man behöver bara stiga upp ca 2 gånger!
Vattnet gick ju för mig natten till lördag, och dagen efter var vi ju och kolla ctg, och sen på söndagen var vi också och kolla ctg, och det såg bra ut, men dom ville ändå sätta igång mig.
Jag vart livrädd, det var min värsta mardröm! Folk har berättat om hur smärtsamma dom värkarna är och vilken mardröm det varit för dom, men vad skulle jag göra? Det är ju bara att gilla läget, dom hade ju it velat sätta igång mig om det varit så att det inte var nödvändigt.
Och det var väl kanske tur att dom gjorde det egentligen? När man ser tillbaka, jag vet inte!
Klockan 11 kopplades oxytocindroppet på efter undersökning, då var jag öppen 3 centimeter, sen vid resten av undersökningarna så lyckades jag bara öppnas upp till 5 centimeter, då med hjälp av att barnmorskan var med fingrarna och töjde, så med andra ord: Värkarna gjorde ont som fan, men dom var inte effektiva för fem öre!
Jag fick panodil, sen lustgas, det hjälpte it ett skit förutom att man faktiskt vart lite illamående, men man ville ändå inte släpppa den, sen kom bästa vännen! EDA!
Oh gud säger jag bara, den bet bra som fan på mig upplevde jag, men att sätta den var fan traumatiskt, narkosläkaren var finsk och börja höja rösten åt mig sur som fan och menade att jag inte fick ha lustgasen när han sätter bedövningen alls för det är bättre att jag är klar i skallen, och lät riktigt otrevlig mot mig. Jag som hade grymt ont, var grymt nervös (vilket gjorde att jag pratade mycket mellan värkarna) och är nålrädd och fick då inte använda lustgas och en gubbe som fräser åt mig, det vart helt fel! Jag ville bara börja gråta då, kände mig bara totalt otrygg med honom! Men jag vet att det nog inte var hans mening att få mig att känna så, han ville nog helt enkelt att jag skulle fokusera lite och inte vara så nervös, men det funkar inte riktigt på mig när jag är så där nervös, då blir det mer omvänd effekt!
När EDA börjat verka så skippade jag lustgasen iaf, den tog jag bara under barnmorskornas undersökningar, för dom gjorde ont utav helvete! Men det var ju för att dom hjälpte mig att öppnas.
Utöver det, så tappade dom upp vatten i mig igen! Vilket var oerhört irriterande eftersom den bara spolade där nere sen, och sen så tappade dom ur urinblåsan efteråt, istället för att låta mig gå på toaletten och pissa ut det innan dom började fylla vatten, det kändes lite klantigt av dom faktiskt.
Sen började jag må VÄLDIGT illa efter ett tag, då när jag väl varit på toaletten själv, så jag började torrspy och mådde inte alls bra, då hade jag feber. Då ville dom ta ett blodprov från barnets huvud för att vara säker på hur barnet mådde, själva tanken var skrämmande, men just den undersökningen klarade jag ändå galant, det gjorde inte så ont.
Och det visade att det inte var någon fara då med Nellie, så vi fortsatte.
Men men, inga framsteg av droppet, trots väldigt höga doser, och dosjusteringar.
Sen på kvällen så hade dom bestämt att det bästa vore att göra akut kejsarsnitt. Jag hade en infektion. Det ville ju inte jag då, jag hade ju klarat så många timmar, och jag var ju inställd på att föda normalt då när EDA funkade så bra, så jag fick en timme på mig att göra något framsteg, för då hade jag inte gjort något framsteg på flera timmar.
Klockan 20 kopplades Oxytocindroppet bort. Det vart kejsarsnitt ändå. Men det av allt var det minst traumatiska, var nervös, men allt funkade ju som planerat för en gångs skull under hela dagen! Förutom att min livmoder efter att dom plockat ut Nellie inte ville dra ihop sig, trots olika läkemedel, så läkaren fick sy knutar på den eller nå sånt av vad hon förklarade, hon jämnförde min livmoder med en kassler iaf av vad som utfördes?
Dom tror att anledningen till att värkarna inte var effektiva var för att jag hade en infektion helt enkelt, och sen låg hennes huvud inte heller i rätt vinkel, trots att hon låg neråt med huvudet.
Men fy satan när bedövningen hade släppt så ont man hade! Dom första tre dagarna var hemska, men sen funkade jag bra, men man var ju helt körd i ryggen, det är fan inte bekvämt att ligga i dom där sjukhussängarna, speciellt inte när man har så ont att man inte kan ändra ställning heller, då är det lika smått bökigt med amning osv.
Och Mikael! Fy fan vad han var duktig! Han klarade att fotografera under själva kejsarsnittet, som jag önskade att han skulle göra och han trodde inte han skulle klara att se över skynket, men det gjorde han! Och sen tog han ju hand om Nellie efteråt, han gjorde ett förjävla bra jobb! Jättestolt över honom är jag :)
Nu har jag missat en massa detaljer, men jag orkar inte skriva nå mer, måste duscha och diska nu när Nellie sover, Mickes syster ska vara här klockan 10.
Hon var 51 cm lång och vägde 4395 gram och hon är så vacker att det gör ont i en!
Hon har nu levt utanför magen i en vecka, och allting funkar förvånansvärt bra. Hon bajsar hela tiden och man hinner inte ta på en ny blöja förän hon bajsat igen så det är bajs i hela toaletten, hon äter med god aptit och sover jättebra på nätterna, man behöver bara stiga upp ca 2 gånger!
Vattnet gick ju för mig natten till lördag, och dagen efter var vi ju och kolla ctg, och sen på söndagen var vi också och kolla ctg, och det såg bra ut, men dom ville ändå sätta igång mig.
Jag vart livrädd, det var min värsta mardröm! Folk har berättat om hur smärtsamma dom värkarna är och vilken mardröm det varit för dom, men vad skulle jag göra? Det är ju bara att gilla läget, dom hade ju it velat sätta igång mig om det varit så att det inte var nödvändigt.
Och det var väl kanske tur att dom gjorde det egentligen? När man ser tillbaka, jag vet inte!
Klockan 11 kopplades oxytocindroppet på efter undersökning, då var jag öppen 3 centimeter, sen vid resten av undersökningarna så lyckades jag bara öppnas upp till 5 centimeter, då med hjälp av att barnmorskan var med fingrarna och töjde, så med andra ord: Värkarna gjorde ont som fan, men dom var inte effektiva för fem öre!
Jag fick panodil, sen lustgas, det hjälpte it ett skit förutom att man faktiskt vart lite illamående, men man ville ändå inte släpppa den, sen kom bästa vännen! EDA!
Oh gud säger jag bara, den bet bra som fan på mig upplevde jag, men att sätta den var fan traumatiskt, narkosläkaren var finsk och börja höja rösten åt mig sur som fan och menade att jag inte fick ha lustgasen när han sätter bedövningen alls för det är bättre att jag är klar i skallen, och lät riktigt otrevlig mot mig. Jag som hade grymt ont, var grymt nervös (vilket gjorde att jag pratade mycket mellan värkarna) och är nålrädd och fick då inte använda lustgas och en gubbe som fräser åt mig, det vart helt fel! Jag ville bara börja gråta då, kände mig bara totalt otrygg med honom! Men jag vet att det nog inte var hans mening att få mig att känna så, han ville nog helt enkelt att jag skulle fokusera lite och inte vara så nervös, men det funkar inte riktigt på mig när jag är så där nervös, då blir det mer omvänd effekt!
När EDA börjat verka så skippade jag lustgasen iaf, den tog jag bara under barnmorskornas undersökningar, för dom gjorde ont utav helvete! Men det var ju för att dom hjälpte mig att öppnas.
Utöver det, så tappade dom upp vatten i mig igen! Vilket var oerhört irriterande eftersom den bara spolade där nere sen, och sen så tappade dom ur urinblåsan efteråt, istället för att låta mig gå på toaletten och pissa ut det innan dom började fylla vatten, det kändes lite klantigt av dom faktiskt.
Sen började jag må VÄLDIGT illa efter ett tag, då när jag väl varit på toaletten själv, så jag började torrspy och mådde inte alls bra, då hade jag feber. Då ville dom ta ett blodprov från barnets huvud för att vara säker på hur barnet mådde, själva tanken var skrämmande, men just den undersökningen klarade jag ändå galant, det gjorde inte så ont.
Och det visade att det inte var någon fara då med Nellie, så vi fortsatte.
Men men, inga framsteg av droppet, trots väldigt höga doser, och dosjusteringar.
Sen på kvällen så hade dom bestämt att det bästa vore att göra akut kejsarsnitt. Jag hade en infektion. Det ville ju inte jag då, jag hade ju klarat så många timmar, och jag var ju inställd på att föda normalt då när EDA funkade så bra, så jag fick en timme på mig att göra något framsteg, för då hade jag inte gjort något framsteg på flera timmar.
Klockan 20 kopplades Oxytocindroppet bort. Det vart kejsarsnitt ändå. Men det av allt var det minst traumatiska, var nervös, men allt funkade ju som planerat för en gångs skull under hela dagen! Förutom att min livmoder efter att dom plockat ut Nellie inte ville dra ihop sig, trots olika läkemedel, så läkaren fick sy knutar på den eller nå sånt av vad hon förklarade, hon jämnförde min livmoder med en kassler iaf av vad som utfördes?
Dom tror att anledningen till att värkarna inte var effektiva var för att jag hade en infektion helt enkelt, och sen låg hennes huvud inte heller i rätt vinkel, trots att hon låg neråt med huvudet.
Men fy satan när bedövningen hade släppt så ont man hade! Dom första tre dagarna var hemska, men sen funkade jag bra, men man var ju helt körd i ryggen, det är fan inte bekvämt att ligga i dom där sjukhussängarna, speciellt inte när man har så ont att man inte kan ändra ställning heller, då är det lika smått bökigt med amning osv.
Och Mikael! Fy fan vad han var duktig! Han klarade att fotografera under själva kejsarsnittet, som jag önskade att han skulle göra och han trodde inte han skulle klara att se över skynket, men det gjorde han! Och sen tog han ju hand om Nellie efteråt, han gjorde ett förjävla bra jobb! Jättestolt över honom är jag :)
Nu har jag missat en massa detaljer, men jag orkar inte skriva nå mer, måste duscha och diska nu när Nellie sover, Mickes syster ska vara här klockan 10.
