Växhuset!

Har varit på växhuset idag tillsammans med Jennifer och hennes flicka Alexandra medans våra karlar åkte till Umeå idag. Hennes Martin fick köra min Mikael eftersom han skulle fixa ögonen på Koskelas så han har bra syn igen, och då ska han inte anstränga ögonen och inte så bra att köra hem sen heller.
Allt gick bra med hans procedur iaf, och nu är han hemma, men han har gått och sova redan, det hade han gjort redan vid sjutiden. Det irriterade så mycket i hans ögon.

Vi tog iaf bussen till Örnäset, sen gick vi hem när vi hade varit där, stannade först på Schell för att köpa vatten, sen stannade vi på vårdcentralen för att hämta ut D droppar, sen in på biblioteket för Jennan skulle lämna på papper och sen gick vi på kiosken och köpte varsin mjukglass, och det var gode mums!

Sen så for vi hem till mig och drack kaffe, lekte med barnen och mata dom och sen åt vi och väntade på att pojkarna skulle komma hem! Sen knata den familjen hem!

Det har väl varit vår dag helt enkelt! Det var jätte mycket barn och föräldrar där borta på Växhuset, smockat överallt, men jag tyckte ändå att det var kul. Det var så spännande att se hur olika alla barn var och hur utvecklade dom är. Fsst det var lite tråkigt, för de flesta barn kunde krypa eller gå. Nellie kan ju inte krypa än. Hon kan ju rulla dit vars hon vill. Men de var som inte aktuellt där borta.

Det har ju brunnit på Hertsön igen, natten till måndag tror jag det var som det brann. Det hade gått till på exakt samma sätt som det gjorde för 6 år sedan då det var två bränder längst ner på Hertsön, tycker det är obehagligt. Jennan bor ju i längan snett ovanför den länga som brann nu. Tänk om han/hon återkommer ? Jag tror inte att han kommer hit och tänder eld, för om det är samma människa som gjorde alla tre bränder så är det ju högst osannolikt, men man oroar ju sig för om det blir Jennans länga.
Men sen oroar man sig i allmnhet. Det fick ju en att fundera över hur det skulle kännas att förlora allting som man äger.
Det är inte så hemskt  vad gäller möblerna och kläderna. Sånt går ju att köpa nytt. Men jag oroar mig över mina foton!  Tänk om alla bilder på Nellie skulle försvinna? Det är ju de käraste minnen jag kommer att ha i hela mitt liv, det är den här tiden som jag absolut aldrig vill glömma.
Så jag har tänkt att jag ska köpa mig ett USB-minne och börja sätta in alla bilder jag tar på den och alla andra gamla, och se till att man uppdaterar iaf varje vecka med att stoppa in dom nya bilderna på den som man har tagit, och sen hänga fast minnet i min halskedja. Eller så lämnar jag den hos pappa eller någon annan nära och kär.
För det kan ju börja brinna av ren olycka, man vet aldrig!

Nu ska jag sätta mig och ta det lugnt!
Hejs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0